Fortsatt diskussion kring ränteläget

Hej!

För drygt en månad sedan skrev jag ett blogginlägg som handlade om amorteringskrav, ränta och bostadsbubbla. Vill ni läsa det inlägget för att få lite bakgrund till detta inlägg som jag tänkte skriva om idag finner ni det här.

Media skriver fortfarande om bostadsbubblor och att samhället är nervöst inför vad som kan komma att hända på bostadsmarknaden. Idag publicerades en artikel i SvD gällande en nedkylning av bomarknaden, ni kan läsa den här.

Enligt undersökningen har räntorna stigit (3 månaders- 1 års- samt 3-årsräntan), där Ålandsbanken står för den högsta höjningen på 0,62 procentenheter, IKANO står för den lägsta höjningen, blygsamma 0,02 procentenheter. Om detta är en kommande trend, att räntan kommer höjas successivt, vet vi inte.

chart

Bild lånad

Hade räntan likt finanskrisen på 1990-talet chockhöjts hade vi stått inför en stor kris inom många olika sektorer.  Idag pratar vi om så pass låga höjningar så det endast blir små förändringar för den enskilda individen och att man gör om den missen att inte se konsekvenserna av en chockhöjning i räntenivån har jag väldigt svårt att tro, jag tror nog att hela den Svenska finansindustrin lärde sig en hel del om hur man inte ska göra efter krisen på 1990-talet. Dock måste någon förändring till, det är inte hållbart som det ser ut nu när människor belånar sig till 100 % i vissa fall och på lång sikt och som vi alla vet går marknaden upp och ner inom alla sektorer, inte bara inom bostadsförsäljningar.

DNlopsedelBild lånad. Sverige chockhöjde räntan på 1990-talet till 500 %!!!

Jag såg en annan artikel som handlade om amorteringskravet och konsekvenserna av detta. Vissa hävdar att konsekvenserna blir värre än en bostadsbubbla och kan äventyra hela Sveriges ekonomi. Olika förslag har tagits fram och bland annat diskuteras det minskade ränteavdrag, en sänkning av bolånetaket, att banken blir ännu hårdare gällande kreditprövningen, en gräns för hur mycket man får låna (ett så kallat skuldkvotstak) samt en gräns för hur stor del ett hushåll får lägga på räntor och amortering.

Precis som de personerna i artikeln nämner som de största varningssignalerna kring dessa förslag är främst det att problemet som vi har idag på bostadsmarknaden inte är finansiella utan har med det klassiska utbud-efterfrågan att göra. Jag tror att om man stryper åt allt så kommer vi inte få bukt med den stigande bostadsbristen, tvärt om. De som fortfarande kommer kunna köpa kan utnyttja detta till en hög grad. För att komma ut från bostadsproblematiken krävs en större rörlighet, som de i artikeln även hävdar. Ju mindre utbudet, ”problemet” vi har i Malmö för tillfället, desto högre blir efterfrågan och priserna skjuter i höjden. Hade rörligheten varit större, alltså att fler hade flyttat (=indirekt ökat utbud) hade förmodligen inte priserna stigit som de gör nu. Det man får tänka på är att det inte bara är bostadsmarknaden som påverkas av en bostadsbubbla, det gör också att konsumtionen minskar och här är det den Svenska ekonomin som kommer in i spelet. Att använda de bostäder som finns och få upp en större rörlighet på marknaden hade sannolikt hjälpt en kommande bubbla från att inte blir så ofantligt stor.

ta296e09

Bild lånad

Jag tror inte att någon i Sverige vill uppleva det som vi var med om på 1990-talet igen. Jag hoppas att rätt beslut kommer att fattas och att de förslag som har för stor negativ konsekvens inte klubbas igenom.

Tack för att du lyssnat, kommentera gärna med dina egna åsikter. 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

15 + 8 =